Forskning
Forskningsprofil
Hur är detta möjligt och hur går det till när fenomen blir till? Fenomen bli till genom att koppla samman (entanglement) men hur gör de för att kunna bli till på flera platser samtidigt (superposition)? Vilken betydelse har tillfälliga och oplanerade kvantsprång? För att utforska detta används kroppen som forskningsinstrument och särskild uppmärksamhet riktas mot de ögonblick som uppstår när kroppen affekteras. En forskning som förenar naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning och som strävar efter att minska vetenskapens antroprocentrism och dess prioritering av att sätta människan i centrum av tillvaron.
Den forskning som jag bedriver kännetecknas av att utvecklar nya forskningsmetoder och begrepp, vilka används i analyser av fenomen som partiklar, kroppar, språk, konst, poesi, lärande etc. Inspiration hämtas från Niels Bohr, Karen Barad, Gilles Deleuze, Felix Guattari, Michel Serres, Jacques Derrida, Jacques Lacan, Stephen Hawkings, Anton Zeilinger, Inger Christensen, Orhan Pamuk, Elizabeth Grosz, Donna Haraway och flera. Viktiga begrepp i detta utforskande är bl a: superposition, entanglement, kvantsprång, haptisk sensorium, affekter, rhizom, gränszoner och gränsögonblick.
Med hjälp av språkets och konstens möjligheter och begränsningar söker jag att skapa gestaltningar med superposition där ord och bilder blir till med former som vecklas ut i ett fortlöpande blivande. En vetenskap och en konst som strävar efter att bli till med världens upprepning och där flöde och rytmer visar vägen till de ögonblick när något oväntat blir till.
Om forskningen
Disputerade 1998 i pedagogik på en doktorsavhandling om N F S Grundtvigs pedagogik med titlen Den livsupplysande texten. En läsning av N F G Grundtvigs pedagogiska skrifter. Har sedan dess bedrivit forskning inom flera områden.
Pedagogisk filosofi och idéhistoria med inriktning mot filosofer och forskare som bidragit till perspektiv om lärande, kunskap och språk.
Folkbildning och vuxenpedagogik med studier om bl a nya sociala rörelser, demokrati, bildning och etiska bokslut.
Interkulturell pedagogik med forskning om interkulturellt lärande i skola och samhälle.
Estetiska kunskapsprocesser med fokus på poesi och litteratur och kreativa uttrycksformer för undervisning och utvärdering.
Metodologi och metoder för forskning med fokus på kroppen och dess sinnen som forskningsinstrument.
Teoretiskt har forskning utvecklats med inspiration av poststrukturalism, psykoanalys, posthumanism, kvantfysik, new materialism och olika post-kvalitativa perspektiv.
De senaste åren har ägnats åt en forskning som bygger på en ontologi där värld ses som något som ständigt finns närvarande genom att upprepas. En värld med vilken alla fenomen blir till och formerar sig genom att koppla samman och där kunskap och lärande blir till i ett ständigt pågående blivande. Ett utforskande där ontologi och epistemologi tänks samman och där inspiration hämtas från bl a Gilles Deleuze, Felix Guattari, Michel Serres, Niels Bohr, Karen Barad, Donna Haraway och många fler. Ett tänkande som vill minska vetenskapens antroprocentrism och prioritering av det mänskliga subjektet. Genom att djur, natur, materia och kroppar ses som aktörer överskrids etablerade gränser och uppdelningar, vilket möjliggör för ny förståelse av den produktion av blivande och kunskap som ständigt fortgår.
Forskargrupper
Praxisnära forskning och postkvalitativa metoder. Høgskolen i Østfold.
NERA, The Nordic Educational Research Association. Network 22. Post-approaches to Education
https://neranetwork22.wordpress.com.
INTRA – Expressive Arts. Education and Reserach, forskar om estetisk pedagogik,
https://forskargruppenintra.se/